Alla dessa frågor har betydelse för vilken elevsyn man har och det i sin tur har en betydelse för hur läraren bemöter elever. För om läraren i grunden inte tror att alla elever kan lära sig, så kommer lärarens agerande visa en bristande tilltro till elevens förmåga – oavsett alla fina ord som lärare säger om elevens förmåga. Fina ord är en sak, men handlingen är något annat.
När jag gick i skolan på 70-talet var kunskapen hemlig. Inför ett prov skulle jag och mina klasskompisar läsa ett visst antal sidor. På provet ställde läraren många frågor, kanske 30 frågor på religionsprovet och 80 frågor på svensk- eller engelskprovet. Men hur hann man med det kanske du undrar? Jo det krävdes bara ett ord eller en kort mening för att svara på frågorna. Svaren som krävdes var av faktakaraktär, vilket borgade för ett faktapluggande som några veckor efter provet glömdes bort av eleven. Läs mer »
Det var kärlek vid första ögonkasten när jag klev in i Jordbromalmsskolans barackliknande lokaler. Som att kliva in i en mur av kärlek, i en mur av värme, som att stiga av ett charterplan på Kanarieöarna en decemberdag. Här ska jag jobba tänkte jag innan jag ens hade blivit erbjuden ett jobb, innan jag ens hade varit på anställningsintervju.
SO-ämnena är teoretiska ämnen som ställer krav på läskapacitet och grundkunskaper. För att för att kunna tillgodogöra sig läromedelstexten, t.ex. boken i samhällskunskap, måste eleven kunna läsa flytande och dessutom ha tränat upp sin läsning så att eleven orkar läsa längre texter och dessutom läsa med flyt. För att kunna lära sig hur ett samhälle fungerar behöver eleverna veta vad demokrati innebär, alltså ha grundkunskaper. Kunskap är kumulativ, det vill säga kunskap bygger på kunskap.
Loading ...
Samlade barnbokstips
