Min kunskapssyn

Vad är det eleverna ska lära sig? Hur lär sig eleverna? Vilka kunskaper är det som eleverna ska ha med sig? Det är inte lätt att tydligt och konkret ta ställning för vad man tycker i dessa frågor.

När jag gick i skolan på 70-talet var kunskapen hemlig. Inför ett prov skulle jag och mina klasskompisar läsa ett visst antal sidor. På provet ställde läraren många frågor, kanske 30 frågor på religionsprovet och 80 frågor på svensk- eller engelskprovet. Men hur hann man med det kanske du undrar? Jo det krävdes bara ett ord eller en kort mening för att svara på frågorna. Svaren som krävdes var av faktakaraktär, vilket borgade för ett faktapluggande som några veckor efter provet glömdes bort av eleven.

Under alla år jag har jobbat som lärare har jag försökt sätta ord på mina tankar när det gäller min kunskaps- och elevsyn. Jag har låtit dessa ord styra min planering och mitt handlande i klassrum och gentemot enskilda elever.  Men vilken kunskapssyn har jag då?

Det är oerhört svårt att definiera kunskap, man hamnar lätt i en filosofisk diskussion. Därför lutar jag mig mot den kunskap som anges i kursplanen. För att nå dessa kunskapsmål behöver eleven tänka själv, inte lära sig utantill t.ex. en definition av ett begrepp. Eleven måste med egna ord berätta och beskriva det den har lärt sig och hos mig har det varit i form av läxförhör och prov. Stackars elever tycker många, men det är absolut inte synd om dem, snarare tvärt om. De märker att de lär sig och de kan och växer som individer och som skolelever.

”Det innebär att eleverna lär sig en massa faktakunskaper hos dig som de pluggar in och sedan glömmer bort”, säger den kritiske läsaren? Nej så är inte fallet. En av de böcker som gjorde starkast intryck på mig när jag gick på Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) var Inlärning och omvärldsuppfattning av Ference Marton mfl. I den boken tar Marton upp begreppen atomistisk (ytkunskap) och holistisk (djupkunskap) kunskap. Jag har hela tiden haft dessa begrepp färskt i minnet när jag har planerat, genomfört och utvärderat mitt arbete.

Men att jobba i en skola som Jordbromalmsskolan, där många elever saknar bildningstradition och där de inte har med sig grundkunskaper från lägre årskurserna ställer höga krav på läraren när det gäller kunskapssyn. För är det så att alla kan?

I min bok Yrke: Lärare har jag en fördjupad beskrivning av mitt arbete som lärare. Hur jag försöker få med mig alla elever. Mestadels lyckas jag, men ibland misslyckas jag att få alla elever att nå fullständiga betyg.