Nu börjar det

På kontoret för första gången på länge. Sedan ”Alltings början” kom ut har jag inte hunnit tillbringa så mycket tid här, men eftersom jag bor precis i närheten har jag gjort mig en del små ärenden till lokalen och då och då gått förbi och lämnat av någonting som av någon anledning tyckts mig passa bättre här än hemma. När jag nu kom in och satte mig på min plats lade jag märke till att utrymmet under mitt skrivbord blivit ett förråd.

En kasse med babykläder, en annan med tidskriftssamlare, en tredje med pressklipp och en fjärde med en lergryta. Resesulkyn som legat här hopfälld stora delar av sommaren har jag lyckligtvis fått hem.

Måste ta itu med detta.

På skrivbordet: kaffekopp, sminkväskor, mediciner, böcker, pennor, papper.

Jag lyssnade lite på Schubert och tänkte på dirigenten jag träffade i helgen som erbjudit sig att skicka över några bra inspelningar till mig. Att jag inte gav honom någon kontaktuppgift.

Sedan skrev jag i en timme. Vet inte vad det är för något. Eller, jag vet precis vad det är, men jag vet inte om det lämpar sig för publicering.

Måste välja ett kort stycke ur romanen som kan passa att läsa på det här evenemanget som går av stapeln på Skandiabiografen i Stockholm i kväll. Två, tre minuter. Det är förstås en helt annan sak än läsningarna på fyrtiofem minuter under förrförra veckan, men jag ser faktiskt fram emot att gå dit, har nästan börjat vänja mig vid att prata om boken, senast i förrgår med Isabelle Ståhl på Nöjesguidens brunch. De hade gjort en liten scen med två fåtöljer och publiken, som tycktes bestå av uteslutande genier, åt brunch medan vi samtalade.