Socialt skrivande

Att skriva är den ensammes syssla. Kaos, glädje, förvirring – allt utspelar sig i det egna huvudet. Liksom Aris Fioretos uppmärksammar i essäboken Skallarna är skrivandet ett slags sökande efter en ton i det egna huvudet. Irrvägar och labyrinter möter den som sätter sig med det vita bladet. Resan inåt sker i solitärt mörker. Med oljefärger på paletten.

När jag skrev hade jag förnimmelsen av att ro i en liten eka på ett vitt hav. Utan att veta om det fanns land på andra sidan. Ja, precis så här teatral kan jag vara inför mig själv…

Hur som helst, författa har man alltid gjort ensam. Men sen kom internet.

Lite överdramatiserat kanske. Men det sociala skrivar- och läsarforumet Readmill gör att man både kan skriva och läsa tillsammans med andra. Det är en social nätverksapp som erbjuder både ett forum och en eboksläsare med kommentarsfunktioner. Man kan prata och läsa samtidigt, så att säga. Eller skriva med någon vid sin sida.

Jag fick tips av Bonniers eminenta e-bokstrio Adam Gardefjord, Anna Torsteinsrud & Annie Johnson om det här. Eftersom jag vill vara modern och öppen testade jag att ”milla” min egen bok. Jag försökte bjuda in läsarna bakom kulissen. På Readmill (det här börjar kännas som en produktplaceringstext) kan man nu förhoppningsvis se vad jag menade med det jag skrev i Tabula Rasa Hotels. Jag lägger upp referenser, länkar, bilder osv.

Readmillarna själva har skrivit om det i sin blogg. Se här.

Min enda förhoppning är att få lite sällskap.