TVÅ GUBBAR I JERUSALEM

I  ”Vad Mitt Öga Såg”, tycker sig de två gamlingarna, Efraim och Erik, ha skäl att avsluta livet. De gör upp en plan, men den fungerar inte. Skam den som ger sig, tänker de. Det krigas i världens alla väderstreck och några kulor borde flyga deras väg.

Efraim föreslår att de åker till Israel och påstår att det är som att sticka huvudet i ett getingbo. Om de blir ovän med både judar och araber är deras hädanfärd säkrad. Men Erik tvekar. Han tycker att man inte ska besvära folk med allvarliga problem. Motvilligt åker han dock med. Och för att klara sig från knipan de hamnar i ljuger han under den israeliska säkerhetstjänstens förhör. Så blir det han som berättar handlingen i romanen.

Och därmed blir också lögnen romanens motor. För det är inte bara Erik som ljuger. Alla ljuger också i berättelsen. De flesta för att skaffa sig fördelar. Och med det skär berättelsen in i den största lögnen av alla, nämligen den att det är människors religiösa val som är den grundläggande orsaken till konflikter mellan folk.

I romanen möter Erik en ung kvinna som genom sin handling visar att det inte är trosuppfattningen som skiljer Israel och arabvärlden åt. Religion används som ett medel för att få makt och fördelar över ett folk, menar hon. I grunden handlar det om hur tillgångar i viktiga regioner skall behärskas och fördelas. Och i den smutsiga kampen mellan stormakter används religionen för att göra ett folkslag till fiender mot ett annat.

Så har det alltid varit. Muslimer har under en tusenårig historia bekrigats eller förtryckt under kristendomens fana. Under samma tid har judar förföljts av styrande kristna i hela världen och utsatts för folkmord. Det är då inte konstigt att de muslimska och judiska religionerna har härdats i stålbad och blivit starka identiteter. Och det är heller inte konstigt att folk som har behärskats av kolonialmakter inte nödvändigtvis snabbt har tagit åt sig den västerländska demokratin. Att blunda för detta är att förneka de konsekvenser vi själva har skapat.

I Jerusalem finner mina hjältar att det är omöjligt att ta ställning i en konflikt som från början är orättfärdig. Israel skapades äntligen av världssamfundet som ett hem för det judiska folket. Rätt så. Det var på tiden. Men man bortsåg ifrån att palestinier också levde i området. Och precis som i alla gamla kolonier drog kolonialmakterna grova streck på en karta – kanske mest för att skydda den viktiga transportvägen Suezkanalen, denna ”motorväg till Indien”  – och kampen om hur området skulle behärskas kunde börja.

I den striden finner Erik och Efraim att det finns människor på båda sidor som tjänar på krig. Och att de använder religionen som ett medel för att hålla konflikter levande. Den ena sidans ledare säger att Israel skall förgöras och samlar i hemlighet förmögenheter i egna lador. Den andra, Israel, en modern demokrati, ser ingen annan utväg än att försvara sig. Men det finns också krafter i det landet som vill manipulera och som gör oheliga allianser för att tjäna på rådande konflikt.

I den miljön snubblar Erik rakt in i en intrig, som i sina basfakta är verklig: för några år sen annonserade amerikanska oljebolag att ett av världens största gasfält ligger utanför Israels kust. Maktspelet kan börja. Världens stora måste positionera sig för att få en bit av kakan.

Den 6 september 2012, annonserade Cypern att man har fått stora och fördelaktiga lån av Ryssland istället för från EU. Varför denna fördel från ryssarna? Jo, de vill ha ett brofäste för en flottbas nära detta stora gasfält.  USA och Ryssland kan inte enas om konflikten i Syrien. Och från Gazaremsan avfyras ständigt högteknologiska missiler mot Israel. Var tillverkas de?

I den situationen är den ”arabiska våren” i fara, nya ledare vill kapa åt sig flödet från detta stora gasfält, och Israel hamnar mellan hammaren och städet. Och då kommer ännu fler att ljuga om religionsfrågor då det är enklare. Men jag försäkrar. Din nästa är inte din fiende. Tänk. Och gör i stället mot honom så som du vill att han skall behandla dig, säger mina hjältar.